Öja Hembygdsförening i ett nötskal 

Öja Hembygdsförening r.f. bildades 1961 i f.d. Öja kommun av dåtida framsynta personer och föreningens syfte var att ta vara på gamla seder och bruk, insamla gamla föremål som våra förfäder använt i sitt dagliga värv, samt verka för hembygdens förskönande.

Hembygdsföreningens styrelse består i detta nu av: Fjalar Åkerblom ordförande, Peter Granqvist sekreterare, Sonja Björkskog kassör, Gun-Maj Åkerblom viceordförande, Sven-Erik Sundström, Max Tjäru, Yvonne Jakobsen, Bengt Kronqvist, Carola Hästbacka. Hedersordförande är Bjarne Sundfors. Hedersmedlemmar är Krister Korpela, Fritz Kortell, Karin Svenfors, Eila Pohjonen och Nils-Erik Stenman.

Den nystiftade hembygdsföreningen hade ingen egen hemvist (gård) att bedriva sin verksamhet i, hålla föreläsningar, kurser och mindre fester under vintrarna, detta var ett stort problem för verksamheten och dess utveckling. Storskiftet var i sitt slutskede och många bönder måste flytta ut ur sina i många fall ståtliga bondstugor, och tvingades bygga nya bostäder och ekonomibyggnader   på de ställen dit deras jord blivit skiftad. Många av dessa fina anrika bondstugor var dömda att rivas. På Tjäru i Öja fanns en stor och ståtlig bondstuga, byggd 1848, som var dömd att rivas. Denna gård skulle vara en ypperlig hembygdsgård. Efter många överläggningar med skiftesingenjören lovade han att gården får stå kvar om ägaren är villig att sälja den åt hembygdsföreningen.

Ägaren Valter Wiis lovade sälja fastigheten med tomt för ett pris av 300,000 mk vilket var ett nästan oöverkomligt pris för en nystartad ideell förening, där medlemsavgifterna var den enda inkomsten. Genom överläggningar med representanter för Öja kommun lovades att kommunen står som garant för banklånet. Lättnaden var stor efter detta beslut. Ytterligare erhöll hembygdsföreningen 100,000 mk i gåva av kaffehuset Paulig med motiveringen att Gustav Pauligs frus mamma var född i just detta hus. Utan fru Emma Pulkkis insats hade detta knappast kommit oss till del, men Emma var en handlingens kvinna, hon reste ner till Helsingfors och framförde sin sak för Gustav Pauligs söner, att deras mormorsmor var utgången från denna gård, och saken var klar på en gång.

En annan ståtlig byggning som också är i hembygdsföreningens ägo är den gamla väderkvarnen på Tjäru. Kvarnen byggdes och blev klar att tas i bruk 1870, och står numera kvar som den enda av Tjärubackens fyra kvarnar. Hembygdsföreningen har planer på att flytta kvarnen till hembygdsgården för att på detta sätt få en bättre enhet i kulturarvet från gången tid.

De flesta gamla föremål som finns uppbevarade i hembygdsgården är skänkta av Öjabor, eller av personer som har anknytning till orten. Sammanlagt finns över 1000 föremål bevarade och katalogiserade med sitt rätta namn. Gamla jordbruksredskap finns uppbevarade i det nyligen uppförda lantbruksredskapsmuseet.

Den senaste värdefulla gåvan som kom föreningen till del var de av Alf och Helga Svenfors skänkta och av Alf tillverkade miniatyrsegelfartyg, inalles 9 stycken. Segelfartygen kan beses i hembygdsgårdens storstuga i sina montrar men här kommer de inte till sin rätt, utan planeringen är på gång att de skulle flyttas till övre våningen som skulle göras vintervarm. Här skulle man bättre kunna beundra de mästerverk som alla är gjorda efter orginalritningar som Svenfors beställde från olika sjöfartsmuseer. Arbetstimmarna för varje båt uppgick enligt beräkningar till ca 1000-1500 timmar, genom detta kan man bättre uppskatta donationens värde.

Som första husbonde på gården var Anders Andersson Tjäru, son till häradsdomaren Anders Andersson Haukilax, född på Hauki i Karleby den 11.11 1777, dog 27.7 1856. Denne Anders kom som måg till Tjärufolk i Öja genom sitt giftermål med Katarina Jakobsdotter Tjäru som ägde gården bredvid, numera riven. Han byggde gården åt sin son Anders junior 1848, men han hann vara husbonde i endast 2 år då han avled i en ålder av 58 år och en ny husbonde tog över.

En annan person som gjort sig känd, men i mindre smickrande sammanhang, var brodern Jakob Andersson Tjäru, också känd under namnet Tjäru-Jak, sedermera Snår-Jak. Denne Jakob gifte sig till Snåre i Kronoby 1834 med Brita Johansdotter Snåre, blev måg på gården och antog tillnamnet Snåre. Under en stadsresa till Gamlakarleby blev de på vägen hem i gräl med varandra på Kronobyåsen, varvid Jak slog ihjäl sin hustru Brita. Jak häktades och fördes till Korsholm fängelse där han hölls fången i över ett års tid innan han   fick sin slutliga dom, deportering till Sibirien. Jaks vidare öden är för mig okända, men det vore ett intressant forskningsobjekt.

 

Husbönder på hembygdsgården

1848-1860 Bonden Anders Andersson Tjäru född 13.9 1802, död 18.11 1860. Hustrun Brita Hansdotter Hästö född 1.5 1802, död 28.8 1872 från Kronoby.

1861-1896 Bonden Leander Andersson Tjäru född 19.9 1830, död 7.8 1896. Hustrun Maria Mattsdotter Bosund född 13.6 1824, död 1.4 1890 från Larsmo.

1897-1907 Bonden Leander Andersson Tjäru född 3.1 1865, död 3.2 1907 antog sedermera tillnamnet Nylund. 1 hustrun Anna Pettersdotter Lunabba född 21.10 1869, död 1.4 1892 från Pedersöre. 2 hustrun Edla Johansdotter Åkö född 20.12 1869, död 21.8 1933 från Öja. Edla Åkö flyttade till Hakalax i Karleby 1908 efter att ha sålt hemmanet åt Oskar Granqvist. Han avverkade skogen och sålde hemmanet åt Karl-Johan Mickelsson Wiis från Kronoby.

1908-1936 Bonden Karl-Johan Mickelsson Wiis född 23.12 1861, död 28.11 1936. Hustrun Maria Sofia Johansdotter Kronqvist född 16.12 1866, död 4.10 1935.

1937-1962 Bonden Valter Johannes Wiis född 23.6 1899, död 15.2 1966. Dog genom en bilolyckshändelse invid Åkö ströms bro i Öja, när han kom cyklande efter vägen. Hustrun Helga Maria Johansdotter Ödahl född 19.2 1902, död 19.6 1961.

1962- Öja Hembygdsförening r.f. Numera kallad för Öja hembygdsgård.

Bjarne Sundfors

Öja Hembygdsförening r.f. - En medlem av Finlands Svenska Hembygdsförbund FSH r.f.